Ska du foga om fasaden i Stockholm? Då har du kommit rätt. Rätt fogmassa och fogdjup avgör hur anslutningar mellan betong, tegel och fönster tar upp rörelser och fukt. Beskriv ditt arbete i kontaktformuläret för en kostnadsfri offert.
Vid nybyggnation & omfogning av fasader
Rörelsefogning vid kakelsättning av badrum, kök & våtrum
Passivt brandskydd, brandtätningar & brandklassade anslutningsfogar
Erfarna samarbetspartners som kan jobbet
Vi återkommer till dig så fort som möjligt
30% av arbetskostnaden dras av
Fasadfogar vid sten, betong- & tegelfasader i Stor-Stockholm ska dimensioneras för rörelser i underlaget. Fogentreprenören rengör fogen, kontrollerar fogbottnen och väljer en massa som passar fasadens material och kulör.
Mjuk- & rörelsefogning vid kakelsättning i våtrum, badrum och kök görs i hörn, väggvinklar och anslutningar. Silikonfogen ska ha rena kanter och rätt djup för att kunna ta upp rörelser utan att släppa.
Brandtätning och brandfogning i Stockholm används vid genomföringar, skarvar och anslutningar. Arbetet kan omfatta brandklassade fogar, brandtätning & brandskyddsmålning i fastigheter och lokaler.
Fogning i Stockholm omfattar fasader, fönster, dörrar, våtrum och brandklassade byggnadsdelar. I ditt projekt bedöms underlagets skick, fogbredd, rörelser och exponering för regn, UV-ljus eller fukt innan fogmassan väljs.
Byggnads är ett fackförbund inom byggsektorn, medan Svenska Fogbranschens Riksförbund (SFR) samlar kunskap om fogning. Vid brandtätning behöver utförandet följa handlingarnas brandklass och dokumenteras så att genomföringar kan kontrolleras senare.
En fogentreprenör börjar med att ta bort sprucken eller släppt massa, rengöra fogsidorna och montera bottningslist vid behov. Rätt fogdjup minskar risken för att fogen spricker när byggnadsdelarna rör sig med temperatur och fukt.
Fogarnas hållbarhet beror på rena fogytor, rätt primer och en fogmassa som passar underlaget. I Stockholm utsätts fasader för växlande temperaturer, regn och sol, vilket gör rörelseupptagning särskilt viktig. Du kan kontrollera att gamla fogar inte har sprickor, glipor eller lossnade kanter innan arbetet planeras.
En fogmassa fyller en skarv mellan två byggnadsdelar, exempelvis vid kakelsättning eller kring fönster. Vanliga typer är akryl, silikon, polyuretan och SMP-baserade massor. Valet styrs av underlaget, fogens rörelse och om ytan utsätts för fukt.
I våtrum som kök, badrum och duschrum används normalt en elastisk mjukfog, ofta silikon, i hörn och anslutningar. Fogen ska kunna ta upp rörelser mellan kakel och andra material samt tåla återkommande fukt. Underlaget måste vara torrt, rent och fritt från tvålrester före applicering.
Vid putsade fasader, prefabricerade fasader & betongfasader används ofta elastiska fogmassor i rörelsefogar och anslutningar. Fogmassan ska tåla väder, UV-ljus och fukt samtidigt som den kan följa rörelser i konstruktionen utan att spricka.
Latexfog, även kallad akrylfog, används främst för att minska luftläckage vid fönster, dörrar, väggar och ventiler. Den passar invändigt där fogen kan målas, men inte i fogar med återkommande fukt.
